Klimatkrav på byggnader betyder i praktiken en sak: någon måste räkna. Byggherren ska beräkna hur mycket växthusgaser som materialen och själva byggarbetet ger upphov till, redovisa summan i en klimatdeklaration och hålla sig under ett gränsvärde. Från 2028 ska alla nybyggnader i Sverige klimatdeklareras. Senast 2030 måste samtliga EU-länder ha infört gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Bakgrunden är sektorns storlek. Bygg- och fastighetsbranschen står enligt Boverkets statistik för ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, en tredjedel av energianvändningen och 40 procent av avfallsmängderna. Men det svenska förslaget mäter bara en del av byggnadens liv, och det är där kritiken sätter in.
Gränsvärdet stannar vid inflyttningsdagen
Regeringens modell riktar in sig på byggskedet. Utsläppen från tillverkning av betong, stål, isolering och trä räknas, liksom transporter och arbetet på plats. Sedan slutar räkningen. Den energi huset drar under 50 eller 80 år ligger utanför.
Så gör man inte i övriga Europa. EU:s ramverk och de danska och finska modellerna utgår från hela livscykeln, alltså både bygget, driften och rivningen. Skillnaden är inte akademisk. Ett fönsterpaket eller en isolertjocklek som kostar extra utsläpp vid tillverkningen men sparar el i 40 år framåt ser sämre ut i en beräkning som bara tittar på byggskedet. Risken är en marknad där energieffektiva och cirkulära produkter missgynnas av regelverket i stället för att premieras.
EU driver samtidigt på från andra hållet. I det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda, som beslutades i maj 2024, konstaterar Europeiska kommissionen att 85 procent av unionens byggnader uppfördes före år 2000 och att tre fjärdedelar har dålig energiprestanda. Direktivet kräver att minst 16 procent av de sämst presterande lokalbyggnaderna renoveras till 2030 och 26 procent till 2033. Det befintliga beståndet är alltså där de stora utsläppen finns, inte i nyproduktionen. För den som bygger nytt smått pågår för övrigt en parallell regelöversyn, där även typgodkända småhus föreslås slippa bygglov upp till 120 kvm.
Isoleringen har betalat tillbaka sitt utsläpp på två år
Siffrorna talar ofta för åtgärden. En ny studie av tilläggsisolering i små- och flerbostadshus visar att det tar två till tre år att spara in de utsläpp som tillverkningen av mineralullen orsakade. Resten av byggnadens livslängd är ren vinst, både i koldioxid och i uppvärmningskostnad.
Materialåtervinningen ser också bättre ut än många tror. Stålbyggnadsinstitutet uppger att 99 procent av stålet från svenska rivningsprojekt återvinns. Det gör att stommaterialens klimatavtryck till stor del handlar om var och hur de tillverkas, inte om huruvida de hamnar på tippen.
För dig som äger villa i Skåne är kopplingen till plånboken tydligast vid renovering. Isolering, fönsterbyte och värmesystem är samma åtgärder som ligger i det statliga stödet, och vi har gått igenom villkoren i artikeln om att energibidraget för villa gäller retroaktivt från oktober 2025.
Finansiärerna ställde kraven före lagstiftaren
Lagkraven kommer sist i den här kedjan. Redan 2022 började svenska miljöcertifieringar kräva livscykelberäkningar av byggnadens klimatpåverkan, och certifieringen NollCO2 räknas som den mest långtgående modellen på marknaden. Pilotprojektet Klimatkrav till rimlig kostnad, som startade våren 2019 med nio bostadsföretag som testpiloter tillsammans med Sveriges Allmännytta, IVL Svenska Miljöinstitutet och Kommuninvest, tog fram metoder för att ställa klimatkrav i upphandling utan att fördyra bygget.
Kommuninvest har därefter utvidgat villkoren för gröna lån till att omfatta byggprocessens klimatpåverkan. Det innebär att en kommun eller ett allmännyttigt bostadsbolag i Skåne kan möta klimatkrav via låneavtalet flera år innan gränsvärdet står i lagen. Byggföretag som redan kan leverera en klimatberäkning har alltså ett försprång när de lämnar anbud.
Det här kan du begära av firman
Klimatdeklarationen är byggherrens ansvar, alltså ditt om du låter uppföra en byggnad. Byggnadsnämndens slutbesked hänger ihop med att deklarationen har lämnats in, så det är inte en formalitet som går att skjuta på.
Be om utsläppssiffran i offerten, inte efter att bygget är klart. Två anbud går bara att jämföra om båda har räknat på samma sätt, med samma systemgränser och samma dataunderlag, så fråga vilken metod entreprenören använder. Spara kvitton och materialdokumentation löpande under bygget, eftersom beräkningen bygger på faktiska mängder och inte på vad som stod i ritningen.
Och låt inte gränsvärdet styra dina energival. Eftersom driftenergin ligger utanför beräkningen kommer den tjocka isoleringen och den effektiva värmepumpen inte att synas i din klimatdeklaration. De syns i elräkningen varje månad i 30 år i stället.